Vad ska man säga...

...igår gick flyttlasset, eller det mesta av det som jag ska ha med mig åkte igår över till mitt nya hem på Åland. Men först av allt var jag och köpte en soffa på IKEA, så nu är jag och Janne stolta ägare av en ny soffa, det första som vi köpt tillsammans! Lördagmorgon och vi begav oss mot Grisslehamn och Jessica somnar, som vanligt...När vi kom fram så gick avplockandet av släpet fruktansvärt fort och sen satte vi ihop soffan och njöt av den en stund! Sen plockade jag lite grann, har ju en del kartonger att tömma om vi säger så men vi slutade tidigt och åkte till Jannes bror och fru och fikade lite. Det var trevligt...Kvällen avslutades i soffan, där jag somnade. Så nu har jag gjort det med! Premiär liksom!=)

Idag åkte vi hem igen, jag, mamma och pappa. Och hela kvällen har jag i stort sett spenderat i sängen, är såååå trött!

Bara fyra dagar kvar på jobbet, sen är det tänkt att jag ska flytta...Janne kommer och hämtar mig på fredag, och på lördag åker jag över med det absolut sista! Sen hoppas jag ju på att det finns nån därute som har lust att komma och hälsa på mig, trots att jag nu blir sambo och bor på Åland?=)

Packa, packa, packa..det är vad som denna vecka består av...allt ska packas ner och flyttas ut innan fredag! Då ska jag vara ute ur lägenheten och nycklarna ska lämnas tillbaka...och mitt liv här slutas abrupt...

Kram på er!
J

Ofattbart...

...och overkligt! Det är så svårt att sätta sig in i hur det verkligen känns...jag kan förstå desperationen och väntan och hoppet som sakta, sakta försvinner...Denna ständiga ovisshet, skulle jag aldrig kunna leva med. Jag sörjer och känner mig ledsen, men samtidigt fruktansvärt maktlös! Jag vet inte vad jag ska säga, eller göra...allt som jag säger känns som så fel, så dumt...det enda som jag verkligen kan göra är att vara där, ett stöd för den som verkligen behöver det just nu, för en som har väldigt svårt att prata om sina känslor, även i en "vanlig" situation...Jag vill bara säga att jag tänker på dig konstant, jag delar din sorg och jag finns här för dig...

Ett liv tar sin början, ett annat når sitt slut...dock alldeles för tidigt...så himla orättvist...
//J

Flytt...

...ja vart ska jag börja?
Låt oss säga så här: det blir flytt betydligt tidigare än vad som egentligen var tänkt...men det är rätt bra osså att få lite press på sig, för annars hade jag säkert bara dragit på det ännu längre...Eller vad tror ni?*ler* Jag är ju rätt hemtam om vi säger så, det känns tungt att flytta så pass långt från mamma och pappa...min trygghet liksom...Men det är ju Janne jag ska leva mitt liv med, så nånstans måste vi ju börja!=)
Och nu blir det av, på riktigt! Den sista mars ska jag vara ute ur den här lägenheten och bara två dagar senare börjar jag mitt nya jobb...det känns osså rätt nervöst faktiskt...*pust* Får bara hoppas på att de inte ångrar sig, och tycker att de gjort ett fatalt misstag...men nåt är jag väl bra på hoppas jag...*blink*

Måste börja packa!
//Jez

Gamla vänner...=)

Gamla vänner...=)