30 år!!!!

Så har även jag passerat strecket - 30 år, ofattbart! Inte kan väl jag vara 30år??? Innebär det här att man måste bli vuxen, alltså mer vuxen än vad man redan är? Jag hoppas då inte det, för jag vet inte om jag kan åstadkomma det!!! Jag är ju liksom den jag är, kan inte vara nån jag inte är...Får väl helt enkelt hoppas på att det räcker till ändå, att kraven inte blir större bara för att man nått den magiska åldern 30...
Allvarligt talat så är jag inte så deppig eller ledsen över att bli 30, jag tror att det är en bra ålder ändå. Kan inte vara så illa egentligen...Har jag flera vänner som är 30 och mer än så och det är ju inget fel på dem, de är ju som jag...så jag tror att jag kan vara lugn!! Jag fortsätter som vanligt helt enkelt!

Imorgon är det kalasdax för hela slanten: 45 inbjudna, 30 kommer...snacka bortfall...Trist att det är mest "mina" vänner hemifrån som inte kan komma av olika anledningar, men vi får väl ta igen det en annan gång bara helt enkelt!=)
Så byastugan i byn är hyrd, idag ska det fixas och donas och imorgon ska det lagas mat! Tror att jag kanske kan hinna med allt som jag tänkt, får ta hjälp av vänner och bekanta...men om jag känner mig själv rätt så vill jag göra allt själv! Det är liksom bara sån jag är...och det brukar ju ordna sig, även om jag kanske blir lite stressad stundvis...men sen när allt är klart, kan jag slappna av!!! Och det till fullo, det är bra det!

Nä nu är det väl dax att fortsätta, snart kommer Jenny och vi ska ner till byastugan och fixa och ställa iordning! Spännande!!! Sen vankas det smörgåstårta till middag, mumsfillibab!

Ha det gott!
Kramar från en nybliven 30-åring

Höstsjuk...

...så kan man verkligen kalla det...Nu börjar alla barnen komma tillbaka till dagis och allt återgår till sitt vanliga och vad händer då? Jo förkylningsbacilluskerna frodas! Och vem bär störst risk att råka ut för nån av dessa bacillusker? Jo jag så klart! Så sen i fredags har jag varit dunderförkyld och lite småfebrig. Det innebär att jag stannat hemma från jobb idag och blir hemma imorgon med...Det är sååå trist! Vad gör man egentligen när man är sjuk, fast man egentligen inte orkar göra nåt alls? Det innebär för mig en massa soffliggande och tv-tittande...på en massa s--t som går på dagarna...för det är verkligen inget bra alls som går på tv på dagtid... Börjar väl kanske så smått bli lite bättre, febern sjunker sakta men säkert...men det blir att vara hemma imorgon med för att vara på den säkra sidan.
Och så har det varit verkligen jättefint väder hela dagen - klarblå himmel och solsken! Och då är man liksom innesittandes...*suck* Och nu vräker regnet ner, det åskar och det blixtar...inget jag alls gillar ska väl medges...*hmmm*
Och på onsdagmorgon åker min älskling iväg till N.Y, utan mig...*snyft* Hoppas att han får en jättetrevlig resa, men det är jag ju i för sig övertygad om...*ler* Och jag får vara ensam hemma...undrar hur det ska gå...det har jag aldrig varit sedan vi blev sambos...Intressant! Men jag har ju mina två vilddjur här hemma som sällskap: Gustav och Athlas. Så det ska nog gå bra!=)

Nu ska jag återgå till soffan, det här var ju anstängande...är kanske inte så pigg ialla fall...*hmmm*
Hälsningar till alla, kram till alla!
//sjuker J