Äntligen fredag!!!
Tänk att det ska vara så himla skönt att bli lite ledig, komma ifrån vardagen några dagar...Rätt så tufft på jobbet för tillfället, eller som vanligt kanske man ska säga...Tycker det inte går en dag utan att känna, eller fundera på, om det är rätt för mig...Är det där jag ska vara??? Är det så man ska känna på jobbet? En sorts klump i magen, att aldrig veta om det man gör är det bästa, rädslan över att bli ifrågasatt över något man gjort...Behöva stå till svars för varenda steg man tar...
Jag har alltid tyckt att jag är bra på det jag gör, för annars skulle jag aldrig ha utbildat mig till det som jag är, fritidspedagog. Jag tycker jag har bra hand med barn, att jag kan få dem att känna tillit och förtroende för mig, se mig som en förebild. Lära dem bli självständiga individer med hjärtat på rätta stället, veta rätt och fel. Men de senaste månaderna har jag verkligen börjat tvivla...och jag vet dock inte om det är mig själv jag ska tvivla på, eller om det är något annat som är galet...

Ja, så är det...Måste helt enkelt fundera lite mer!!!

Ikväll var jag och såg en musikal, som heter Daniel Drömtydaren. Åländska barn och ungdomar som gör en enorm sång- och skådespelarinsats, riktigt bra!!! Det gick rysningar längs ryggraden vid ett flertal tillfällen, och tårar brände bakom ögonlocken, för att det var så fint, så bra!!! Jag är jätteglad över att jag följde med min svägerska och hennes dotter.

Avslutar kvällen med Let's Dance och Parlamentet, en stor kopp thé och kanske lite popcorn...=)

xoxo
//J