Det går länge mellan gångerna nu märker jag, det är ju inte meningen. Ska försöka skärpa mig, men jag är ju så busy jämt ju....eller inte...det beror på hur man ser det liksom...
Men nu kommer ialla fall en liten uppdatering om vad som hänt mig sen jag sist skrev. Inte så mycket egentligen...=)
En tur till Dalarna hann jag med förra helgen och det var efterlängtat må jag säga! Jag såg så fram emot att åka och hälsa på Marie, min lilla sötnos som är så kär och lycklig! Jag är så glad för hennes skull, det är verkligen din tur nu gumman!
Möts av Marie med pojkvän Daniel och hans dotter Linnea på stationen, stora kramen då då! Härligt att se dem igen, det var alldeles för länge sen. Hem och mysa lite i stallet, jag passar på att tala om att jag inte tänker sova själv i stora huset, de får allt dras med mig under natten på loftet, så enkelt är det bara! Och det går de väl med på, om de får kramas lite bara....*blink* Jag bryr mig inte, bara jag får sova och inte ensam i ett stort läskigt hus...*ler* Lördagen startade tidigt, vet inte varför jag vaknade som tidigt, var väl utvilad kanske, jag vet inte...Lite frukost och lite gos med Linnea, nu 1 år, så söt så söt! Sen skulle hon sova lite till och jag och Marie for iväg på lite julmarknad i byn och hälsade på hennes bror och svägerska och deras barn, kul att se dem alla igen! Inte världens bästa vinterväder och absolut inte kul väder för julmarknad: regn, grått och trist som bara den!
Sen hem och hämta Daniel och Linnea, och vidare till julmarknad i Vikmanshyttan som ligger nånstans mellan Djurås och Hedemora, långt åt fanders ialla fall. Där skulle en annan vän stå och sälja lite saker och vi åkte dit för att överraska, hon hade ingen aning om att jag skulle komma. Och överraskad blev hon, det kan jag ju säga. Först bara tittade hon på mig som att: "vem är du?" Det tog väl lite tid att koppla att det var jag, jag skulle ju inte vara där ju!=) Sen fick jag en stor kram, precis vad som behövdes! Sen fikade vi lite och pratade, en kort stund innan det var dax för oss alla att fara vidare på vårt: Linda och Fredrik på julmiddag med Fredriks jobb och vi på julbord på hotellet. Så det var bara att fara tillbaka till Tällberg!
På vägen till Vikmanshyttan hämtade vi upp Carola och Daniels två söner, Jonathan och Jimmy, i Borlänge. De skulle oxå stanna över natten, så nu hade jag sällskap i stora läskiga huset och Marie och Daniel fick vara ifred...*ler* Vi somnade som stockar allihopa tror jag! Efter julbordet var vi så mätta och så trötta, att kvällen liksom tog slut när vi kom hem. Men det var god mat och det var trevligt sällskap, så det finns inget alls att klaga på! Sov gott tror jag minsann att vi alla gjorde med!=)
På söndagen bar det iväg hem igen då, tråkigt men sant! Får bara hoppas på att det inte dröjer så länge tills vi träffas igen, allihopa!
Tåg i tre timmar till Arlanda - inte så mycket att göra förutom att läsa och sova...
En kort sväng till Sara och Andreas och Leonardo hann jag oxå innan det var dax att fara vidare med bussen till Grisslehamn. Sov lite till på bussen, vad ska man göra när boken tog slut på tåget? Sen var det ju bara två timmar på båten kvar innan jag var hemma...då kan jag säga att det var skönt att lägga sig ner i sängen, med sambon och katten Gustav, för han ska ju oxå ligga i sängen ju!=)

Där började en ny vecka, som varit full av aktiviteter tycker ialla fall jag. Inte en lugn stund nån kväll känns det som, fast jag kanske inte gjort nåt alls...I tisdagskväll hade vi luciafest på jobbet, luciatåg med alla barnen och glögg med lussebulle och pepparkaka. Kallt men mysigt! I onsdags var vi faktiskt och hälsade på några vänner, det var på tiden! Har väl bara träffat dem som hastigast de senaste veckorna, vi har liksom bara gått om varandra...
Igår kväll(torsdag) var jag ensam då sambon var på julbord med u.f, då fick jag lite tid att sätta mig ner och pyssla med min julkort, så idag har de blivit postade! Lyckos den som får....=)

Konflikter...inte kul men de finns och man måste genomlida dem...jag säger genomlida för jag verkligen avskyr konflikter...vi har en stor en på jobbet...skit och piss...men så är det...trodde att man skulle ha *pip* stöd, men när *pip* hellre tar *pip* parti än att stå på sig och lita på att vi gjort en korrekt bedömning av situationen...då vet man inte vad man ska säga...man blir så trött bara helt enkelt...
Bara att glömma och gå vidare, vi står på oss ialla fall!

Önskar alla en fortsatt trevlig kväll och en härlig helg!
Kramizzar! // J